Var sak har sin tid

Var sak har sin tid

 

1)

Din tanke sa ”hejda dig innan du går”

Ditt hjärta sa ”våga och vill”.

För visst har tidens vindar blåst i ditt hår,

men i kväll – tycks världen stå still.

Jag går längs med vägen som leder till byn,

för att möta en bortglömd vän.

Dina ögon, ditt skratt och din fräkniga hy,

som jag minns dig för så länge sen.

 

Br)

Jag undrar vad du gjort och tänkt,

utmed vägen som dig lett.

Alla människor som du älskat och känt

Alla platser du har sett.

 

1)

Men var sak har sin tid,

har jag alltid fått höra.

Och kanske är det så,

vi får se det i dag.

Men kom och gå bredvid

mig, så kan vi göra,

det bästa av den tid

vi ändå har kvar.

 

Var sak har sin tid,

har det alltid sagts dig.

Och kanske är det tur

att det är just så.

Men nånstans i ditt hjärta

har jag förlagt mig,

bland tankar och förnuft,

Och sånt som inte är

helt lätt att förstå,

men som finns ändå.

 

2)

Åren har gått men vad gör väl det?

Vi är alltid de vi var.

Du är äldre nu, men jag kan se

att din själ är lika klar.

När kärlek som åldras får vara ny,

kan den blomstra alla dar.

Dina ögon, ditt skratt och din fräkniga hy,

i mitt hjärta finns de kvar.

 

Br)

Jag undrar vad du gjort och tänkt,

utmed vägen som dig lett.

Alla människor som du älskat och känt

Alla platser du har sett.

 

1)

Men var sak har sin tid,

har jag alltid fått höra.

Och kanske är det så,

vi får se det i dag.

Men kom och gå bredvid

mig, så kan vi göra,

det bästa av den tid

vi ändå har kvar.

 

Var sak har sin tid,

har det alltid sagts dig.

Och kanske är det tur

att det är just så.

Men nånstans i ditt hjärta

har jag förlagt mig,

bland tankar och förnuft,

Och sånt som inte är

helt lätt att förstå,

men som finns ändå.

 

 

 

Comments are closed.